torsdag 20 maj 2010

Livet går vidare i Nkinga.


Sedan förra inlägget har saker hänt... Vi har haft Bagamojoträff med Samuel som kom hit och hälsade på en vecka. En riktigt härlig kille som också är ute som PMU praktikant men som åkte ut i kullen före oss. Han har varit ute 8 månader och har en månad kvar. Gryma samtal och skratt har avlöst varandra. Skolan, sjukhuset, sväng till Tazengwa, kör och krukmakerske besök har vi bland annat hunnit med.

Vi har också vinkat av Lars-Erik med familj. Vart en riktigt härlig avslutningsmiddag med afrikatema. Kvällen bjöd på många skratt men också en och annan tår. Vi skulle ljuga om vi sa att tårarna inte rann ner för våra kinder när vi gick upp en tidig morgon för att vinka åt dem. Hemlängtan kom också smygandes då. Men leendena kommer tillbaka när vi tänker på hur roligt det ska bli att träffa dem i Sverige igen.

Anna och Samuel sjung en duett för dem i kyrkan innan de åkte. Så här lyder texten.

Du kanske är tjock och ful, eller bara ser lite annorlunda ut...
Ref; Men det gör ingenting för det enda Herren begär är att du ska vara nöjd med den du är.
Du kanske inte är den starkaste som finns, du är säkert inte heller född till prins...
Du kanske inte äger en miljon, du har säkert inte heller kondition...
Du kanske inte står på mötena och ylar, Halleluja, du kanske inte äger en massa prylar...

Anna har varit sjuk denna vecka, förkyld. Anna har verkligen inte varit i skick för att träffa massa människor, men lärare från skolan har ändå insisterat på att få komma och hälsa på. Så lyder traditionen här.

Elin har fortsatt vara på skolan. Barnen har varit helt fantastiska och hon känner att hon kommit dem lite närmare. Det nyaste sättet för en lärare att slå eleverna är att använda en trumpinne och slå dem hårt på knogarna, varför? För att dem inte hade med sig anteckningsblock. Detta tyckte Elin var väldigt jobbigt så hon valde att gå hem tidigare. Vi får be om vägledning om detta då vi båda tycker att detta är ett stort problem, det gör ont i oss.

Varje morgon har vi börjat gå upp på morgonpromenader dessvärre verkar vandringsmyrorna också föredra mornar. Får hoppa över både en och två stigar. Det leder oss till dagens bibelord "Studera myran du late". För övrigt så är det väldigt härligt att se solen gå upp och byn vakna till liv. En dag mötte vi även en skunk, så nog finns det exotiska djur här nog!
Imorgon blir det en Elin och Anna dag med mys.
Vi tänker på er där hemma. Vi längtar efter er.

Tutapumpzika kesho.
/ Elin&Anna

4 kommentarer:

Kikko o David sa...

Har precis promenerat hem efter Storsjön och insuper vackra Jämtland! Solen skiner och det är så gott! Det där att stiga upp frivilligt för att ta en promenad låter som överkurs för mig... jag gillar inte mornar... sköt om er och kram Kikko

Emma sa...

åh! äntligen ett inlägg!
det är hemskt att dom slår barnen! :(
när ni kommer hem till sverige är ni så välkomna till mig och koffe =)
Puss på er! //Emma

Under Afrikas Sol sa...

Kikko och David. Vad härligt att jämtland är sig likt, riktigt härligt med andra ord:) Vi längtar efter den svenska sommaren.

Emma, finaste systeryster:)
Jaa, emma, det är riktigt hemskt,men vi tror på en förändring innan vi åker:)
Vi längtar så efter att få träffa er. Planera inte in något den 23 juli, för då kommer iaf hälften av oss och hälsar på. vi tänker på er
Ni är superfina.
Puss på er <3

Anonym sa...

Å idag är det den vanliga jämtlänska sommaren. Blåsigt, regnskurar, sol emellanåt och 8 grader varmt (kallt), Sverige bronsmedaljörer i ishockey. Och vi har haft pingstmöten i kyrkan. Läget är under kontroll med andra ord. Myrorna här hemma har också satt fart, även in på Sec.Hand. Marit har hotat med Coca Cola mot dem! Kan det vara något?
1 månad har ni kvar, se till att ta vara på den. Njut av det som är gott, krama barnen och var glada! Vardagen här hemma kommer snabbare än ni anar!
Det är så kul att föja med i hur ni har det. Tack för det och ha det riktigt bra.
Kram
Monica